Du får avtala vad som helst – nästan

I Sverige har vi avtalsrätt. Det innebär att man i princip får avtala om vad som helst så länge det inte bryter mot någon lag. Den allmänna avtalsrätten i Sverige är reglerad genom lagen (1915:218) om avtal, ofta kallad avtalslagen eller AvtL och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.

Avtalslagen består endast av 41 paragrafer och täcker inte in hela avtalsrätten. Det finns också lagregler för särskilda typer av avtal, som till exempel köplagen och konsumentköplagen – allt beroende av vilket slags avtal som det handlar om. Detta kallas för kontraktsrättsliga områden eftersom de behandlar frågor som rör vilket innehåll avtalet/kontraktet har.

Vem får ingå avtal

Det är endast de som har rättshandlingsförmåga som får ingå avtal. Full rättshandlingsförmåga har juridiska personer och myndiga, fysiska personer som inte har förvaltare, är psykiskt sjuka eller är försatta i konkurs. Från 16 års ålder kan man ha viss rättslig handlingsförmåga – till exempel rätt att träffa avtal som har med hushållet att göra.

Avtalsbundenhet

En grundläggande princip inom avtalsrätten är avtalsbundenhet (pacta sunt servanda), vilket betyder ”avtal ska hållas” – det vill säga att avtal är bindande och att den part som ingått ett avtal är skyldig att fullgöra sina skyldigheter i enlighet med avtalsinnehållet. Om någon inte har hållit avtal kan motpartnern gå till domstol för att tvinga denne att fullfölja vad som står i avtalet. Domstolen tolkar avtalet och kan rikta tvångsåtgärder (exekution) för att den skadelidande parten ska erhålla de rättigheter som följer av avtalet.

Måste avtal vara skriftliga?

Det finns ingen generell regel om att avtal måste vara skriftliga. Muntliga avtal gäller. Man kallar detta för konsensualavtal. Det är ett avtal som kommer till i det ögonblick som parterna är överens, även utan formaliteter. Man brukar dock – särskilt i affärssammanhang se till att avtal är skriftliga för att det inte ska finnas någon tvekan om vad som gäller. Internationellt kan andra regler gälla. I till exempel USA anses inte ett avtal vara bindande innan båda parter skriver på ett kontrakt.

Avtalad skriftform och standardavtal

Att skriva kontrakt även när det inte krävs i lagstiftningen kallas för avtalad skriftform. Man använder då de standardavtal som finns inom en bransch. Standardavtal är ett avtal där de flesta eller alla bestämmelser är standardiserade av en part för att användas i ett stort antal likartade affärssituationer. Två exempel på standardavtal är försäkringsavtal eller hyresavtal. Det finns två typer av standardavtal: ensidigt upprättade avtal där den ena parten har skapat villkoren. Exempel på ensidigt upprättade standardavtal är vid köp av försäkringar. Den andra typen är gemensamt framförhandlade och upprättade avtal. Det kan till exempel handla om ett standardavtal inom en viss bransch till hjälp för medlemmarna, ofta genom branschpraxis.

LÄS MER!

Läroboken Privatjuridik är utarbetad efter Skolverkets styrdokument kursen Privatjuridik i ämnet juridik. Boken förklarar juridikens grunder och privatjuridiska rättsområden på ett tydlig och pedagogiskt sätt. Till läroboken hör en arbetsbok med tillhörande facit.